Jag får information från olika håll till jobbet, en flitig informationsspridare är Svenska Institutet. De gör ett fantastiskt jobb med att informera om Sverige i alla världens länder, publicerar fina böcker och har all information man kan behöva.

Men ibland kan det gå fel. Jag fick ett faktablad på mitt bord häromdagen, om "Swedish Language", ett av mina favoritämnen. Idag hann jag titta närmare på det och reagerade på bildtexten nere till höger. HUR många bokstäver har svenska alfabetet? Jag var tvungen att räkna bokstäverna i rutan, eftersom de väl inte kan skriva fel?!

Jodå

Det mest använda, eller oftast förekommande tecknet i det kinesiska språket är ett ord som bland annat används som genitivpartikel, min blir "jag-de".
Intressant är dock att det näst mest använda tecknet i språket är "bu" – "nej".
Jämför med japanskan som sägs sakna just ordet för nej. På tredje plats kommer ”ett” och på fjärde plats ”jag”. Intressant att notera i en kultur som ses som mycket familjecentrerad, där individen främst ses som en del av en viktigare enhet, familjen. ”Familj” kommer först på 30 plats. Kanske är det ett användande av ”inte jag” som gör att ”jag” kommer högt? ”Stor” ligger på nionde plats i listan och ”liten” först på tjugonde. Kan det bero på kinesernas förkärlek för överdrifter?
Av de tretusen ord – eller snarare tecken – som anses vara de mest frekvent använda i Taiwan idag (rättare sagt 1997 då lexikonet gavs ut) kommer "tang" - "dike, damm" på sista plats. Detta trots förkärleken för små dammar i varje trädgård, inte minst i kejsarens palats.
Kejsaren själv, "huang", ligger på en neslig 908e plats. Att han ens kommer så högt, skyhögt över en bjällra på 1812e eller att ligga ner på 1923, beror nog mest på att många restauranger och affärer vill skryta med ett vackert namn.
Att recitera poem är en konstart som idag tydligen kommit i skymundan. "Yong" att recitera, ligger på näst sista plats.
Författarna hävdar att med dessa 3000 ord är det möjligt att förstå 99% av en dagstidning. Kinesiskan innehåller dock över 60 000 tecken och där döljer sig många pärlor. Eller vad sägs om följande tecken, bestående av 26 streck (i den traditionella versionen, något färre här, i förenklad version), som betyder en mycket snabb häst, "ji"? Kanske används det flitigt på hästkapplöpningar och har fått en renässans?
En tripod, en kokkärl på tre ben, används sällan idag, men var en gång ett mycket viktigt hushållsredskap. Det syns i språket då en ding ligger på 2374e plats, troligen mest för att det ingår i sammansättningar som ”stor styrka”, ”maktbalans” och ”ett högtidligt löfte”.
Dock finns tecknen "zi" och "mi" som betyder ”en tripod med en liten öppning högst upp” respektive ”ett tripodlock”. Dessa två är inte med på listan.
Det är fascinerande att se hur språket utvecklar sig, vilka ord som faller i glömska och vilka som får en renässans i en något annorlunda kontext. Bland ungdomar idag är nog ”nätväg” eller ”nätverk” – Internet – ett ord som används flitigt, men i listan ligger det på 1259e plats.